Doris operation

Jag hade ju bokat tid för att ta bort Doris knutor, på torsdag i denna veckan. Men i lördags så fick jag ett meddelande av en av veterinärerna att jag hade tid på måndagen (idag), haha. Det visade sig att de hade råkat boka mig både måndag och torsdag och då bestämde jag mig för att det var lika bra att få det gjort. 
 
Kom dit kl. 08.00 i morse och Doris var såklart lika överlycklig som hon brukar vara! Fick vara med när hon fick lugnande och efter en stund så sov hon som en stock - helt lealös fick de lägga upp henne på en bår, haha. Klockan var närmre 9 när jag åkte därifrån för att göra ett par ärenden. Max hängde med i bilen och när jag var klar med mitt så fick han lite ensamtid - vi käkade bland annat frukost och gick en promenad. Ca kl. 10 kom jag tillbaka till kliniken och då var Doris redan färdig och höll på att vakna. De kom ut med henne till mig i väntrummet och där satt vi sedan medan hon kvicknade till och i väntan på att bli "hempratade". Är glad att jag har försäkring på henne i allafall, för kalaset gick på närmre 9000 kr! Betalar dock bara 2500 i fast självrisk hos If och sedan täcker de allt! 
 
Nu har hon i alla fall blivit av med utväxten på frambenet, knutan vid skuldran, knutan i nacken och alla epulider i munnen - en del av det är även skickat på analys för att se om de är godartade eller elakartade, så vi håller tummarna. 
 
Doris var såååå ynklig i väntrummet. Lite groggy och "pratade" heeela tiden. Visste inte ritkigt om hon skulle sitta eller ligga, vara på stolarna, i mitt knä eller på golvet. Rastlös och ledsen. Som tur var så drog hon faktiskt inte igång Max så mycket så det var nyttigt för honom att bara ligga och vänta en stund utan att någon gjorde nåt hemskt mot honom och utan att han gick upp i varv ;) 
 
Nu har jag en mycket trött gris som inte har rört en fena sen vi kom hem. Hon piper lite emellanåt men sover mest och ser lite ynklig ut. Hon brukar vara ganska påverkad av narkosen så jag är glad att jag kan vara hemma med henne resten av dagen <3 
 
Glad Doris hos veterinären! 
 
Trött Doris i mitt knä
 
Käkar frulle med Max medan lillsyrran opereras :) 
 
Max kör lite dogparkour/smygreklam ;) 
 
Ynklig tjej i väntrummet! 
 
Ja om man inte orkar resa sig så kan man ligga ner och gnälla! 
 
Ville ligga kvar i bilen när vi kom hem
 
Skruttan <3
 
 


Nödigt värre för inomhusbajsaren!

Tänkte uppdatera lite om hur det går med vår nattliga inomhusbajsare (Doris). Har du missat de tidigare inläggen så kan du läsa dem här: Förklarar krig mot inomhusbajsaren, Nattliga strapatser med inomhusbajsaren och Framsteg (?) med inomhusbajsaren.
 
Natten till i fredags så tror jag att vi kan ha haft ett genombrott! Det regnade på kvällen vilket innebar att Doris vägrade göra nr. 2 som vanligt. Av den anledningen så var jag också extra noga med att sätta upp kompostgallret och att mentalt förbereda mig på att gå upp på natten. Behövde inte direkt tänka på att jag var tvungen att gå upp för jag sov inte en blund ändå - låg mest och vred och vände på mig. 
 
Runt 4 på morgonen så hoppade Doris ner från sängen och tassade bort mot dörren. Jag väntade lite och hörde sedan lite skrammel i kompostgallret. Väntade ytterligare lite och det skramlade till igen. Här började jag fundera på huruvida jag skulle gå upp eller våga vänta lite till för att se om skramlet kunde utvecklas - vi pratar alltså om så lite ljud att jag aldrig skulle vakna av det om jag inte sov så dåligt som denna natten. Jag bet ihop och låg kvar kanske en minut till och rätt var det var så började Doris pipa! Inte speciellt ljudligt, mer sådär  "huuhh, huuuhh" om ni förstår hur jag menar? Samtidigt som hon pep så började hon röra på sig och vanka lite. Jag tajmade in när hon var på väg mot mig - flög upp, berömde massor, tog bort kompostgallret, snabbade mig bort till terrassdörren (där hon redan var framme) och öppnade. Hon flög ut och bajsade så snart hon kom ut på gräset! Hon var sketaglad när hon kom in igen och fick såklart massa beröm! 
 
Det här måste ju vara ett genombrott? Eller vad tror ni? Det är första gången (vad jag vet) som hon gjort något ljud ifrån sig när hon är nödig på natten och hon började ju dessutom gå mot mig också. Är glad att jag väntade lite till, men hade faktiskt inte förväntat mig att det diskreta skramlet i kompostgallret skulle övergå till pip - men jag är mycket tacksam över det! 
 
Nu fortsätter vi med kompostgaller för dörren så hon inte kan "smita iväg" och håller tummarna för att hon ska utveckla pipandet till något mer ljudligt! Kanske finns det även hopp om att hon faktiskt ska gå till mig och pipa så att jag vaknar? Det hade ju varit helt underbart att slippa både kompostgaller för dörren, bajs på mattorna och en hundstackare som skäms och mår dåligt! Och att hon ska bajsa på kvällen om det är kallare än 20 C, regnar, snöar eller blåser - ja det har jag gett upp för länge sedan! 
 
En glad skit ;) 
 
 

Föreläsning: Beteende - från valp till vuxen hund

Var på en mycket intressant föreläsning idag som faktiskt arrangerades av Sydskånska Kennelklubben och ingår i SKK's uppfödarutbildning (men man kan ju gå på den utan att gå på de andra delarna). De flesta vet väl att jag inte har de bästa erfarenheterna av SKK/SBK sedan innan, så jag har sällan så höga förväntningar när det gäller deras föreläsningar. Jag hade dock hört en hel del bra om dagens föreläsare, Johan Lyzell från Hundinsikt i Skåne, så idag var faktiskt mina förväntningar lite högre. Inte en enda hundnörd till vän ville hänga med mig och jag säger bara tji fick ni - hoppas ni ångrar er nu! Haha! 
 
Föreläsningen handlade som sagt om hundens beteende från valp till vuxen hund. Ett väldigt stort ämne, även för en dagsföreläsning, men jag tyckte vi hann med imponerande mycket! Allt från hundens olika utvecklingsperioder, naturliga beteenden och uppfödarens roll, till inlärning, "problembeteenden" och träningsmodeller. Det ingick även en del grupparbeten/diskussioner och det fanns en hel del olika åsikter i rummet, framför allt när man kommer in på lite mer känsliga ämnen som aggression och liknande. 
 
Förutom intressanta ämnen och diskussioner så var det en väldigt levande och trevlig föreläsning. Trots andnöd, sprattlande bebis i revbenen och en ischiasnerv som inte alls uppskattade att sitta i så många timmar, så hade Johan min fulla uppmärksamhet mer eller mindre hela tiden - det är bra betyg, haha! 
 
Om jag ska vara extremt generaliserande så måste jag säga att det var så roligt att lyssna på, inte bara en man, utan en gammal SBK'are med allt vad det innebär - som idag förespråkar positiv förstärkning framför positiv bestraffning och som söker moderna och fredliga lösningar på alla problem! Det hör verkligen inte till vanligheterna och jag får faktiskt lite hopp för mänskligheten. Att jag tränar med "mjuka metoder" tycker många är självklart - hon är ju bara en liten flickjänta, klart hon inte vågar ta tag i sina hundar! men det är en helt annan sak när en "medelålders man" gör det - då tror jag att folk verkligen tänker till. Nä, jag är glad att se andra än småtjejer som tränar hund på ett modernt, reko och fungerande sätt och jag hoppas att fler tar efter och uppdaterar sig! 
 
Får du chansen att lyssna på Johan Lyzell någon gång så ta den! Det är min rekommendation :)