Brandsläckning eller systematisk bestraffning?

Det har på Facebook startats en namninsamling kallad "Bort med Cesar Millan från svensk tv!" I denna namninsamling som ligger som ett event, har det blossat upp enorma diskussioner om CM, hans träningsmetoder och hans TV-program. Dessa diskussioner har sedan spridits vidare till andra hundgrupper på Facebook och även till flera hundtränares bloggar och liknande. 
 
Jag har läst igenom en del, men orkar faktiskt inte läsa allt. Tyvärr så klarar majoriteten av anhängarna inte av att hålla en varken saklig, eller god ton i diskussionerna och det gör att man börjar undra om de verkligen kan stå bakom det de skriver, eller om de bara är nättroll? Det är i alla fall en diskussion som är mycket viktig att lyfta fram. Självklart handlar ingenting om Cesar Millan som person - jag tror inte att någon som varit med i diskussuionerna känner honom privat och kan uttala sig om hur han är - utan det handlar om sättet han tränar hund på och som visas i ett internationellt TV-program. 
 
Något som jag märkt är väldigt återkommande i diskussionerna är att många anser att "vissa hundar faktiskt kräver tuffa tag" och att "vissa situationer faktiskt kräver att man inte daltar med hunden" osv. Här anser jag att man både har rätt och fel och jag ska försöka förklara varför. 
 
"Vissa hundar kräver tuffare tag"
Nja. Såhär är det att alla hundar är olika individer med olika personlighet, precis som oss människor. De är också olika raser som är avlade för olika ändamål. En hund kan ta en bestraffning i form av ett hårt ryck i kopplet och bara skaka den av sig, medan en annan kryper ihop och nådapinkar för att man ger den en arg blick och ett "nej". Självklart kan man säga att dessa hundar är olika hårdhudade och tåler olika mycket. Det betyder dock inte att man för den sakens skull måste behandla den mer hårdhudade hunden, tuffare. 
 
Jag lever och tränar efter devisen "Ju tuffare hund, desto mjukare hand" vilket har fungerat väldigt bra hittills. Det man gör om man kör med tuffa tag mot en hund av den mer "hårdhudade" typen, är ju endast att man gör den ännu mer hårdhudad. Alltså; ju tuffare hunden är, desto tuffare är du och desto tuffare blir hunden - en väldigt ond cirkel. Om du däremot har en mjuk hand och bemöter hunden på ett vänligt sätt så lär den sig att den inte heller behöver ta i för kung och fosterland. Den blir ofta mer stabil och problembeteenden kan minska/försvinna helt. Detta innebär inte att du kommer att få en "vek" hund, eller att den inte kommer att kunna tävla i machosporter som weightpull, IPO och liknande. Om den plötsligt inte kan dra en vagn så beror det nog mer på att man inte tränat tillräckligt på jävlar annammat i den situationen - eller kanske på att den bara inte gillar det. 
 
"Vissa situationer kräver att man tar tag i hunden"
Ja, jag håller med. Jag håller med om att man har en hund som är på väg ut på en stor väg framför en lastbil och man har en chans att kasta nåt i skallen på den, rycka till i en strypsnara runt halsen, eller brotta ner den - då ska man göra det. Självklart - det kan ju rädda hundens liv! I den situationen så krävs det att man gör något handfast som stoppar hunden i sitt nuvarande beteende. Detta kallas "brandsläckning". En akut "brand" uppstår och man gör vad som krävs för att "släcka branden" innan någon kommer till skada. 
 
Vad är det då Cesar Millan gör när han stryper, rycker, kickar och brottar ner hundar? I vissa fall, när han hanterar så kallade red zone dogs så kan det handla om att släcka en brand. Hunden är på väg att bita en annan hund, bita honom, bita sin ägare eller liknande och då släcker han branden genom att göra det som krävs för att hindra den (och därmed hindra att någon kommer till skada).  
 
MEN; I många fall handlar det inte om brandsläckning, utan om att systematiskt använda detta som en träningsmetod. Cesar Millan har satt i system att bestraffa hundar för alla "fel" de (i våra ögon) gör. Han jobbar mycket med både verbala, men framför allt fysiska bestraffningar.
Om han är ute och går med en hund och den på långt håll börjar spänna sig i ett hundmöte, så bestraffar han det och fortsätter att gå, fortsätter att bestraffa, fortsätter att gå. Till slut har han hamnat i en situation (han har kommit tillräckligt nära den andra hunden) där hunden har hamnat i red zone och situationen faktiskt kräver att han lägger sig på den för att ingen ska komma till skada. Har han då tränat hund? Ja, inlärning sker vid både bestraffningar och belöningar så visst har han tränat och visst har han lärt hunden något. Men vems fel är det att man hamnat i en situation som kräver att man måste släcka en brand istället för att faktiskt aktivt lära hunden vad som är ett önskat beteende? Och vad har man lärt den? Att inte göra utfall i hundmöten, eller att andra hundar betyder att hundtränaren/husse/matte blir tokig och stryper en, sparkar en och lägger sig på en? 
 
Om man systematiskt försätter hunden i situationer som är långt över vad den klarar av och tvingar in den i red zone så kommer man att få fortsätta sitt jobb med att släcka bränder tills hunden helt enkelt ger upp och blir hjälplös istället. Hur snabbt den hamnar där beror på hur den är som individ och vad den har för personlighet (se ovan). Vissa ger upp omedelbart och andra fortsätter att kämpa tills de inte orkar längre. Oavsett vilket så är det tragiskt att se dessa hundar brytas ner som följd av att en människa har försatt dem i en situation där de inte känner att de har något annat val än reagera - vilket man då bestraffar. 
 
Att aktivt träna hund och lära den önskvärda beteenden
Vad kan man göra istället för att slippa försätta hunden i det hemska tillståndet av inlärd hjälplöshet då? Svaret är ganska enkelt; man kan sluta att utsätta den för situationer som den inte klarar av. Man kan börja träna hundmöten på ett avstånd av 400 meter där hunden känner sig trygg och sedan efter hand minska avståndet.
 
Ja, det tar längre tid. Ja, det kräver mer planering. Ja, det fungerar och ja, det ger ett mer varaktigt resultat. Och utöver detta så är det naturligtvis även trevligare, mer respektfullt mot hunden och mer etologiskt korrekt. 
 
De beteenden som vi människor ofta ser som oönskade är i väldigt många fall sådant som vi faktiskt lärt hunden att utföra. Hunden som jagar allt som rör sig har kanske fått leka med laserpekare, jaga katter, sticka efter vilt eller liknande som valp. Hunden som gör utfall i hundmöten har kanske inte blivit rätt socialiserad eller har fått ryck i kopplet i hundmöten och förknippat andra hundar med obehag. Allt som hunden gör hade haft en mening i det vilda och beroende på vilken ras vi väljer och hur vi uppfostrar den, så kommer den att utföra vissa beteenden även i "fångenskap". Sedan kan man ha otur också - man kan råka ut för attacker av lösa hundar och liknande, men att man inte själv har orsakat sin hunds beteende är ingen ursäkt för att inte träna det ordentligt. 
 
Man kommer så mycket längre genom att lära hunden vad man vill att den ska göra istället för vad man inte vill att den ska göra. Det finns så många fördelar med det sättet att träna och det finns inga ursäkter för att inte använda det. 
 
Men är det inte bara slutresultatet som räknas? 
NEJ! Det är allt jag har att säga. Man kan få en hund att sluta göra utfall med både bestraffningar och belöningar och få ett slutresultat där den går förbi en annan hund utan att göra utfall. Att båda sätten fungerar betyder dock inte att båda är lika bra för hunden. Vägen till målet är lika viktig som resultatet och det finns inga quick-fix när det kommer till seriös hundträning! Därmed inte sagt att det alltid måste ta lång tid att lösa ett problem heller. 
 
Handen på hjärtat. Utövar du brandsläckning eller har du satt i system att bestraffa din hund? Tänk igenom vad skillnaden är och sluta använda dessa märkliga argument när du debatterar. Gå istället och ge din hund en korv, be om ursäkt för vad du gjort mot den och svär att aldrig ta råd från The dog whisperer igen. 
 
Puss! 
 
Om du är intresserad av mer kan du läsa till exempel: 
 
- Kalla mig inte för Cesar Millan
- När är det okej att provocera en hund?
- Man är bara en ledare om någon väljer att följa
- Hundviskare eller hundlyssnare?
- Träningsmetoders påverkan på bull- och terrierraser
- Att helt ändra tankesätt och våga erkänna det
 
 
 Och ni klarar väl lite humor som vanligt? ;)

Kommentarer:

1 Emma, Arrac och Yxa:

Jättebra skrivet! Kunde inte sagt det bättre själv :)

Svar: Tack :)
Roxanne Munoz-Rytting

2 Malin:

Måste nog säga att du har lite fel Roxanne. ( utifrån mina egna erfarenheter) jag hade en hund med koppelaggression. Jag försökte mig på en svensk hundtränares sitt metod. Det gick inget bra vi hamnade i konflikt blev tvungen att neja och fya hunden. Jag blev så frustrerad tröttnade mest på mig själv för det inte var kul att hamna i denna konfliken. Jag var jätteemot skvaller för det kändes då viktigt för mig att matkera det hunden gör fel. Har även en ras som många tror är skarp "gör man fel med denna blir det en farlig hund" säger många. Men nej jag blev trött vände på en dag efter att ha lyssnat på hundpodcasten. Jag blev chockad över hur fort det gick, min hund beter sig som en ängel nu när jag skvallrar. Så där har du lite fel enligt mig att det inte ger snabba resultat, det gör det verkligen om man tränar rätt :)

Svar: Haha, ja jag skrev ju faktiskt att det inte måste ta lång tid heller ;)

Men du skrämde mig lite med inledningen på din kommentar, haha! Du har i alla fall så rätt så - det kan ge väldigt snabba resultat också - alltså finns det inga ursäkter att inte prova :)
Roxanne Munoz-Rytting

3 Anonym:

Tycker cesar millan är bra jag. Studerat mkt om hundens utveckling och hundar är inte människor. Jag ser mig själv som flockledare i en flock vargar. Sätter man inte tydliga gränser så äger hunden dig istället. Betyder inte att jag använder mig av vissa saker som kanske är lite för mkt. Tex stackel.. Det är fel. Men har bara bra erfarenhet av "cesars sätt" Jag älskar hans program och en dag tänker jag besöka hans DPC.

Smaken är som baken - delad

Svar: Visst kan man prata om smak och om olika åsikter - men jag blir mycket förvånad när du skriver att du studerat om hundens utveckling. Menar du då att du har studerat på egen hand, eller att du faktiskt utbildat dig inom etologi och liknande?
Hundar är absolut inte människor och de är inte vargar heller. Inte heller är de rangordnade djur och man vet att ledarskap är något flytande som varierar med uppgift. Rangordning definieras inte heller uppifrån ledaren utan nedifrån.

Att "sätta tydliga gränser" kan jag hålla med om till viss del - jag har självklart gränser för mina hundar, men det betyder inte att jag springer omkring och bestraffar dem. Jag har inte heller gränserna för att jag äger dem eller för att jag är rädd att de annars ska "äga mig" eller "ta över" - jag har gränser för att de inte ska sätta sig i situationer som kan bli farliga för dem eller någon annan.

När det kommer till den typen av metoder som Cesar Millan applicerar på hundar så är det svårt att prata om olika åsikter - det handlar snarare om att ta till sig fakta eller inte. Tyvärr så verkar detta mycket svårt att ta till sig för CM-anhängare. Jag vet, för jag har själv tyckt att han var fantastisk för flera år sedan. Jag är i alla fall glad att jag slutade vara trångsynt, kom till insikt, började utbilda mig inom hund och idag vågar stå för det jag skriver istället för att vara anonym :)
Roxanne Munoz-Rytting

4 Anonym:

Fast varför sånna här diskussioner oftast är så svåra är för att alla har vi olika hundar. En del MÅSTE få gränser. En del mår verkligen bättre av att få tydliga ramar. För den skull brottas man inte med hunden eller på något sätt gör den illa. Relationen mellan mig och min hund har bara blivit bättre när jag ger honom tydliga ramar. När jag istället förut vid hundmöten har försökt att berömma mig igenom det och visa vad som är bra så har det för honom blivit som att "måste jag vara bra hela tiden då?". Istället har jag börjat "nej:a" och bara vara väldigt tydlig med vad han INTE får göra genom vänliga men bestämda tillsägningar. Detta har han köpt direkt och man ser nu hur skönt han tycker att det är att han inte behöver fundera så mycket. Vissa saker SKA bara fungera. Sen måste man inte köra bestraffningsmetoder bara för att man väljer att vara vänlig men bestämd. Det går att jämföra med ett barn som snattar godis i en butik. Man säger då åt barnet att sådär får du inte göra!! Nästa gång barnet är i butiken och inte snattar godis säger man inte "åh vad duktig du var", utan sådant där är bara en basal egenskap som bara ska fungera... Men som sagt, för dens skull behöver man inte vara bestraffningsförespråkare! Bara ha tydliga ramar och regler.

Svar: Du har uppenbarligen inte läst/förstått mitt inlägg.

Tråkigt att höra att du fokuserar mer på vad din hund gör fel än rätt. Du kommer uppenbarligen inte att ändra dig oavsett vad jag skriver här så nu tackar jag för mig! :)
Roxanne Munoz-Rytting

5 Annica Blixt :

Först en applåd för kloka ord! Sen en fundering: Varför är det så ofta så att kritiker inte vågar stå för det dom tycker....?

Svar: Tack så mycket :)

Förstår inte din fråga riktigt? Menar du kritiker till CM? För de brukar generellt stå upp för sin åsikt enligt min erfarenhet :)
Roxanne Munoz-Rytting

6 Ingrid Lingmark:

Stökighet hos hund beror på stresspåslag. Stress botas med hantering. En hund som visar symtom på stress behöver MER - inte "straff" och förluster. Varsam vänlighet, avledning och ett visst förutseende utvecklar en hund och gör den mer nåbar då den blir mindre stressad.
En dålig relation är det mest stressande som finns, erbjud hunden en trygg, förutsägbar relation och det är allt hunden behöver...oavsett ras.

Svar: Jag håller med dig :)
Roxanne Munoz-Rytting

7 Desiree Nordin:

Håller med dej till fullo. Om min hund upplever obehag i t ex ett hundmöte, så utsätter jag den väl inte för mer obehag i en sådan situation. Jag vill ju att min hund ska tycka att hundmaten är ja ingenting. Inte att den bara klarar av att ta sig förbi. Jag vill att min hund ska vara under sin stresströskel HELA tiden.
Visst fungerar inlärning genom bestraffning men varför ska jag välja det när det går så mycket bättre med mer hundvänliga metoder?! Dessutom skulle jag inte trivas med mej själv om jag behövde gå omkring och vara 'alfa' hela dagarna och dominera mina hundar. Vill också passa på att nämna att dessa vargteorier är gamla och felaktiga. Den forskning som ligger till grund för dessa gamla teorier är gjord bland vargar i fångenskap. Nyare forskning som helt reviderar denna förlegade teori är gjord på vargar i fria livet. Fascinerande läsning och rekommenderas.

Svar: Jag kunde inte sagt det bättre själv :) Tyvärr så fokuserar ju många mer på slutresultatet av träningen än på vägen dit och anser då att det inte "spelar någon roll" vilka metoder man använder så länge man ser resultat. Självklart sorgligt och helt felaktigt... :(
Ja det finns mycket spännande forskning att läsa som är betydligt nyare än de gamla där man utvecklade en massa märkliga teorier om vargar som sedan applicerades på hundar!
Roxanne Munoz-Rytting

Kommentera här: