Koppla din JÄVLA hund!

Jag blir lika förundrad varje gång jag möter en lös hund vars människa inte har vett att använda det där som kallas koppel. Det spelar INGEN roll hur lydig hunden är - den ska vara kopplad!

Det finns människor som är hundrädda och det finns hundar som är hundrädda. Om jag vore hundrädd så hade jag inte uppskattat ett möte med en lös hund oavsett hur fint den gick vid sin människas sida. Faktum är att att det faktiskt hänt flera gånger att jag gått en omväg då jag sett en lös hund som jag fått en dålig känsla av. Ni vet de där hundarna som inte viker av en centimeter från människans sida, men vars blick säger "jag går bara här för att jag måste". När hotet om vad som händer om man viker av, hänger i luften. De hundarna litar jag inte på, tack vare deras ägare.

Igår kväll var vi på stranden. Det var så himla mysigt! Kvällssolen sken och hundarna badade, busade och grävde. Så ser jag hur Doris hajar till. En bit bakom mig dyker en border collie upp - lös. Den kommer springande ner för grässlänten, över stranden och ut i vattnet. Inga människor i sikte.
En stund efter kommer en man och en kvinna gåendes. De går samma väg som hunden nyss sprungit, och börjar sedan promenera rakt mot oss.
De var redan från början ganska nära oss och nu går de längst med havet, med hunden 10-15 meter framför sig. Jag börjar samla ihop Doris långlina, är tacksam för att Sanna var med och höll i Harry. Börjar rota i godisfickan samtidigt som jag ser hunden komma närmre och närmre. Vi står precis i vattenbrynet och har just då ingen möjlighet att flytta på oss.

När hunden är en sådär 5 meter ifrån oss så ser jag blicken. Blicken som säger att den mycket väl vet att den inte får springa fram till oss, men hela kroppen vibrerar och den ser ut att slitas mellan vad man får och vad man vill. Den har blicken fullt fokuserad på Doris och mig.

Många som har sett en BC har säkert sett när den visar eye. Hukande kroppsställning och fokus i blicken. Så ser den här hunden ut när den kommer närmre.

Doris är superduktig. Hon kastar sig inte men jag har svårt att få henne att släppa BC'n och hon börjar vokalisera med skall och skrik.
BC'n går förbi oss på runt 2 meters avstånd. Så gör även ägarna när de hunnit ikapp. De går så nära att det nästan känns obehagligt trots att de bara är människor. Och de blickarna jag fick av dem... Fyllda med förakt tittade de på mig och mina försök att bryta den skrikande kamphunden. Ändå vek de inte en tum. De skulle absolut gå just där vi stod istället för att gå i en båge runt oss, som det fanns gott om plats till.
Jag kom mig inte ens för att säga något. Hade fullt upp med Doris och blev så paff över deras nonchalanta beteende.

När de kommit en liten bit ifrån oss och Doris börjar tystna så plockar kvinnan upp en pinne från marken. Och vad gör hon med den? Jo hon skickar iväg den i riktning mot oss så att vi får se BC'n på nära håll en gång till - i full fart. När den vänder tillbaka med pinnen så bestämmer sig ägarna för att stanna där. Just där, inte speciellt många meter ifrån oss ska de stanna och busa med sin hund. Där är en hel jävla strand som är tom på folk men de ska vara precis där.

Jag var så arg att jag kokade men vi var ändå mer eller mindre på väg hem så vi gick helt enkelt därifrån, tillbaka till bilen. På vägen hem funderade jag mycket över händelsen. Varför gör man så? Om man nu intr bryr sig om andra hundar/människor så kan man väl i alla fall bry sig om sin egen hund? Tänk om jag inte hunnit hala in Doris långlina? Tänk om linan glidit i handen just när deras hund passerade oss?
Doris är ingen farlig hund men i ett pressat läge så gäller absolut fight framför flight.

I all min ilska var jag ändå stolt över henne. Hennes reaktivitet har blivit så mycket bättre och att hon inte ens gjorde utfall var enormt. Jag menar, hon gör sällan utfall mot kopplade hundar på avstånd längre - men en lös hund, bara ett par meter bort, med hukande kroppsställning och stirrande blick. Wow! Min Dorisgris är bäst!

Men SNÄLLA hundägare! Koppla era hundar och gå gärna i en båge vid möte - speciellt om ni ser att den andra hunden är obekväm.

Kommentarer:

1 Eva H:

Är otrooooligt imponerad av dig! Att DU inte gick mer på reaktion! Jag skulle ha exploderat!
Väldigt duktig Doris också, PUSS till henne!

Svar: Haha, jag hade så fullt upp med Doris och ville inte trissa upp stämningen ytterligare. Men såhär i efterhand önskar jag nästan att jag sagt NÅGONTING i alla fall!
Hoppas i alla fall de uppfattade mina mördande blickar!
Roxanne Munoz-Rytting

2 NastiSamoyed:

Superbra av Doris!

Men vilket jädra folk! Jag har min hund lös ibland, i skog och på strand, när det inte är varken hundar eller folk i närheten! Och går vi vidare så att vi möter/stöter på folk/hundar, då åker givetvis kopplet på!
Känner lite som så att jag struntar lite i hur andra människor känner (om dom är rädda eller så), men jag vet ju inte vad det är för folk! Är dom hundrädd så kanske dom smockar till min hund! Så för Nastis skull så har jag koppel, och går vid behov förbi i vid båge.

Men så fult av dom! Blir arg trots att jag inte kan göra nåt här där jag sitter å läser! xD

Svar: Jag har också mina lösa ibland, min Max hade jag lös jämt. Men alltid koppel i möte - som sagt så behöver man ju inte bry sig om andra men man kan i alla fall bry sig om sin egen hund som kan bli skadad eller skrämd.

Jag var så arg igår att jag inte ens kunde skriva om det då :P Fick vänta tills idag när jag lugnat mig lite!
Roxanne Munoz-Rytting

3 Anonym:

Håller med till fullo, är mycket tacksam över att jag går kurs där min hund känner hundarna och de har kontroll på hunden. För det har hjälpt oss då vi får börja om träningen för folk har hundar som springer fram till en. Stötte på en lös hund igår, gick som tur var jättebra för jag har börjat tröttna på att behöva stöta på lösa hundar där de inte bör gå lösa!

Svar: Skönt att du har hittat en bra kurs! Det är ju inte lätt att träna när man hela tiden stöter på okända lösa hundar!
Roxanne Munoz-Rytting

4 Nanna:

Vilken obehaglig upplevelse och det är klart du blev rädd och arg. Men är det inte liksom lite modernt att låta hunden gå lös nu för tiden? Lite som status att ge hunden en lyxig tillvaro utan koppel, tillbaka till ursprunget då ingen hade koppel?

Eller jag vet inte. Har bara varit hundägare i fem månader och har nästan alltid koppel för jag tänker att annars min hund kanske springer bort och får en ny familj....

En helt annan sak. Hur valde du hund? Vad är det som gör att den ras du har valt passar för din livsstil? Jag menar inte alls att ifrågasätta men tanken på att fråga dig har legat där sen en gång du skrev om hur dina hundar lekt i en rastgård med bland annat en husky som var så söt och om jag inte minns helt fel skrev du att "husky inte alls var nått för dig", typ nått sånt.

Och när jag läser och förstår hur mycket du kan om hundar så tänker jag ju att du skulle kunna ha precis vilken hundras som helst.

Och du behöver inte svara. Jag är bara nyfiken. Jag har en cavalier och jag valde den rasen för att den skulle vara bra för nybörjare, inte behöver timmar av pälsvård och så valde jag just denna valp för att uppfödaren trodde han skulle passa min familj och så var han sötast. Och störst. Och bäst.

Svar: Tror nog du kan ha alldeles rätt i det du skriver om att det nog är lite modernt att inte ha koppel.
Det är ju mycket snack om hundens ursprung och vad som är naturligt. Men jag tänker att även om det finns många likheter så är ju vår moderna hund långt ifrån en varg, och vårt moderna samhälle är absolut inte anpassat för att hundar ska kunna gå lösa hur som helst.

Vilken rolig fråga! Och tack så mycket :D Jag tänkte faktiskt låta bli att svara på din fråga här och skriva ett inlägg om det istället! Håll utkik :D

Cavalierer är verkligen jättemysiga hundar och de brukar var bra nybörjarhundar också. Låter som att du gjort ett klokt val :)
Roxanne Munoz-Rytting

5 Nicole:

Åh fy fan...! Jag känner bokstavligen hur pulsen stiger i min kropp och hur hjärtat börjar slå hårdare i bröstet för varje ord jag läser. Så arg blir jag - och så mycket stress skjuter upp i min kropp per automatik, för jag känner så fruktansvärt väl igen situationen.

Jag var med om en väldigt lik situation för bara någon vecka sedan.. Hunden ifråga en jakthund, visste så väl att den inte fick komma fram (ja PRECIS som du beskriver det), så den "ställer oss" istället. Darrandes i hela kroppen, knappt två meter framför oss. Jag har vid det läget redan sett den komma i full galopp mot oss och precis hunnit ställa mig upp (vi satt och myste på en bergknall mitt i skogen, jag och mina två hundar, efter en oerhört jobbig vecka som mentalt och känslomässigt tärt på mig) för jag fick en så jävla dålig känsla. Ropar ut i skogen efter ägaren att den ska hämta upp sin lösa hund. Ägaren har sekunden innan rutit åt hunden för att den galopperat iväg, men jag hör hur människan både tystnar och slutar röra sig i terrängen i samma ögonblick som jag själv ropar argt.

Så.. Hunden står där och stirrar ut oss, darrandes och pipandes. Och jag känner på mig att den inte kommer att stanna där, så jag försöker istället få med mig mina för att gå - trots att Eldar kämpar och stretar emot för att han blir så blockerad av hunden som stirrar ut honom. Vi lyckas komma en bit - just som den lösa hunden bestämmer sig för att inte stanna där han stod utan följa efter. Jag ÖNSKAR SÅ att jag inte varit ensam - eller haft händerna fulla av två starka huskies. Att jag haft möjlighet att kasta nån jävla sten eller vadsomhelst för att skydda mina hundar. Hunden springer rätt fram till oss och skiter fullständigt i mig och de signaler mina hundar sänder ut. Eldar är vid det här laget skogstokig och enda sättet för mig att undvika ett bråk är att helt enkelt hålla upp honom med alla krafter jag har. På nåt sätt lyckas jag hålla kvar honom trots att jag åker i backen... Vi kommer upp, jag försöker gå en bit till men den lösa hunden vägrar lämna.

Så dyker då ägaren till slut upp och hojtar glatt att "jag plockar kantareller". Jag blir så jävla arg över den idiotiska människan framför mig som ser att hans hund skapar enorma problem att jag inte får ett ord ur mig. Jag menar - man måste vara döv på riktigt om man inte hör en jävligt förbannad husky och dess matte vråla i en knäpptyst skog.. Sen säger han åt mig att jag kan lugna ner mig nu för hans hund är så snäll så, men han gör ingen ansats att koppla den trots att jag fortfarande får kämpa för att hålla isär den från mina, hans hund äcklar sig på min lilla tik och jag ryter en sista gång att "hämta för fan din hund!".

Jag får kämpa som in i helvete för att sedan försöka ta oss därifrån och till råga på allt går människan först efter och ska chitchatta med mig om hur synd det är om hans hund för den har precis haft borrelia!? Jag blev inte av med dom förrän jag gav hundarna dragkommandot att börja springa... Så sprang vi i säkert tio minuter genom skogen för att jag ville vara säker på att ha lagt ordentligt med mark mellan oss, alltmedan jag var så förbannad och frustrerad att jag storbölade.

Jag önskar SÅ att jag hade haft Erik med mig i det läget.. Och att jag haft mål i mun att säga några sanningens ord till den där idioten med lösa hunden. Men jag var så jävla, jävla förbannad och så jävla ledsen över att jag inte kunnat hantera situationen bättre för mina hundars skull. Är så glad och tacksam över tiken som är så fruktansvärt lätt i sånahär situationer, men så jävla ledsen samtidigt över att veta hur mkt sånahär saker förstör för Eldar.. Och mig.

Jag förstår verkligen inte hundägare som är så fullkomligt obrydda av de problem de skapar andra. Skulle aldrig falla mig in ens att bete mig på det viset mot någon annat - och tappar totalt respekten för folk som SER att de skapar problem för någon men skiter fullständigt i det. Och jag undrar hur rädda de är om sina hundar egentligen..


Svar: Herregud, jag känner - precis som du - hur adrenalinet bara flödar när jag läser. Det är så oerhört respektlöst beteende av hundägaren att jag blir helt mållös!
Jag var så tacksam att jag inte var ensam med mina hundar när detta hände men jag har också stått med två stycken själv och lyft upp Doris i kinderna för att hon inte skulle döda hunden som flög på oss, medan den tryckte ner min andra hund. Allt medan ägaren vrålar "alla kamphundar borde avlivas!". Man är så maktlös när man står där själv och inte kan värja sig och skydda sina hundar.
Numera har jag (oftast) en strypkedja i fickan på promenader. Den har jag kastat på en lös hund som "bara" lyckades bita Doris i benet så hon blev halt, och sen stack.
Att man inte ens ska kunna gå en härlig promenad med sina hundar utan att vara rädd för lösa hundar är fanimej ett STORT problem!
Roxanne Munoz-Rytting

6 anonym:

Känner igen detta, tyvärr. Förbluffande, att hundägare beter sig så ansvarslöst med sin egna hund. Tänk om du haft noll koll på din hund, eller varit psykiskt instabil och bara: Nä men nu skiter jag i det här - och släppt din hund mot den andra? Det vet inte dessa passerande hundägare, alltså borde de ta ut svängarna vid ett sådant hundmöte. Men, vissa tänker att om den egna hunden inte lyssnar och springer fram till en okänd hund och får sig ett bett, så kanske den "lär sig lyssna". ? EN gång har jag nyttjat min lagliga rätt att försvara min egendom (hunden) mot en framspringande hund, och det var då en hund på området sprang fram för femte eller sjätte gången, efter att jag försökt undvika den och gått åt andra hållet lika många gånger. Efter det fattar den hundägaren att hålla ordning på sin hund så den inte springer fram till min, men det krävdes lite dåligt omdöme från min sida då jag efter några riktigt kämpiga jobb-nätter hade ovanligt kort stubin och tog beslutet (som jag idag ifrågasätter men är tacksam funkade) att släppa den egna hunden och tillsammans med min hund jaga bort den framspringande hunden. Min hund läser mig och kan gränserna så även om hon gillar denna hund förstod hon att jag ville få bort den och ja, jagade bort den var vad vi gjorde. Ingen skadades, jag undrar bara fortfarande vad som flög i mig den där morgonen, gissar att bägaren rann över pga utmattning efter natt-jobbet. Tyvärr då så funkade det att vara sådär okaraktäristiskt otrevlig och ansvarslös och släppa egna hunden och ryta och hytta åt den framspringande hunden, vilket egentligen är helt fel sätt att bemöta framspringande hundar om man vill att den egna ska vara och förbli trygg ...

Svar: Usch, jag förstår att du agerade som du gjorde även om det som sagt kan göra den egna hunden mer otrygg i framtida hundmöten. Det gäller att ha en stabil hund i ett sånt läge.
Men visst är det så att bägaren rinner över nån gång. Det rättfärdigar inte att bete sig hur som helst men ibland får man bara nog och man måste ju skydda sig och sin hund på något sätt!
Roxanne Munoz-Rytting

7 Nanna:

Nu är jag nybörjare men min fröken på valpkurens gav oss som tips att högt och tydligt ropa:

-" Min hund har löss!! Väldigt besvärliga löss säger veterinären, håll i din hund."

Om man mötte en hundägare som inte verkade fatta att det inte passar att hälsa.

Svar: Det är faktiskt ett väldigt bra tips! Jag har ropat att mina hundar har rävskabb någon gång, då brukar folk kalla in sin hund illa kvickt :P

Men det är ju otroligt att man ska behöva ljuga om sjukdom/ohyra egentligen. Det borde räcka att bara säga "min hund vill intr hälsa".
Roxanne Munoz-Rytting

Kommentera här: